Konsumentverket klar med kartläggning av lootlådor

I våras bad regeringen Konsumentverket att utreda lootlådor och andra lotteri- eller casinoliknande inslag i datorspel och ta reda på hur de förhåller sig till konsumentskyddslagstiftningen och spellagstiftningen. Resultatet av uppdraget publicerades idag och visar på att endast vissa typer av lootlådor kan räknas som spel om pengar, samt att det redan finns ett omfattande konsumentskydd gällande lootlådor i Sverige.

Oklart samband mellan lootlådor och spel om pengar

Lootlådor är en lotteriliknande företeelse i datorspel, där spelare spenderar pengar för att få ett okänt in-game föremål, exempelvis en ny karaktär eller klädsel. Det är slumpen som avgör vilket/vilka objekt spelaren får och vissa objekt har högre sannolikhet än andra. Denna slags mikrotransaktion är redan populär inom dataspelbranschen och marknaden för lootboxes växer snabbt.

Dataspelbranschen jämför ofta lootlådor med kinderägg, men i Konsumentverkets kartläggning framgår det varför dessa inte kan likställas. Även om de är lika på den punkten att båda garanterat ger slumpmässiga föremål, så är det väsentliga skillnader i tillgänglighet. Lootlådor är en virtuell produkt som kan köpas online närsomhelst, varsomhelst och som levereras direkt.

Det går också att dra paralleller med lootboxes och casinospel på nätet, då båda är lättillgängliga och båda har kort tid mellan insats och utfall. Enligt kartläggningen är det dock för tidigt att dra några slutsatser om samband, då det saknas tillräcklig forskning.

Endast vissa lootboxes kan omfattas av spellagen

Konsumentverket skriver i kartläggningen att de tror att det endast är ett begränsat antal lootlådor på den svenska marknaden som kan omfattas av Sveriges spellag. För att hamna under spellagen måste vinsten ha ett värde i pengar.

Spelinspektionen och Konsumentverket är ense om att olovlig försäljning av föremål från lootlådor på tredjepartsaktörers webbplatser inte räknas som att en lootlåda har ett ekonomiskt värde utanför datorspelet, då denna handel sker utan spelutvecklarens medverkan och tillstånd.

Vill se arbete på internationell nivå

I kartläggningen tar Konsumentverket upp hur olika länder i Europa och världen har valt att klassificera lootlådor. Den franska spelmyndigheten har samma ståndpunkt som Spelinspektionen och Konsumentverket, och anser att lootlådor endast kan klassas som spel om pengar om spelutvecklaren tillåter försäljning av vinster utanför spelet och själv deltar i monetiseringen.

Nederländerna och Storbritannien anser att lootboxes, med innehåll som har ett värde i riktiga pengar, bör räknas till spel om pengar. Enligt Belgien räcker det med att innehållet kan omsättas i pengar, eller annat av ekonomiskt värde, och landet är av den åsikten att föremål som ger spelaren fördelar inne i spelet också bör omfattas av spellagstiftningen.

Enligt Konsumentverkets bedömning är konsumentskyddet för lootlådor redan omfattande i Sverige, både för de lootlådor som kan räknas som spel för pengar och de som inte gör det. Myndigheten menar att det skulle vara utmanande att införa nya regler för lotteri- eller casinoliknande inslag i datorspel, med tanke på hur mycket lootlådornas upplägg varierar från spel till spel.

Hur global dataspelbranschen är ses också som en utmaning. Det skulle vara svårt att få utländska datorspelsföretag att vilja följa Sveriges särreglering, då svenska marknaden är förhållandevis liten. Konsumentverket menar att arbete på internationell nivå, så som en gemensam definition av lootlådor samt självregleringsinitiativ, är det bästa sättet framåt för ett ännu bättre konsumentskydd.